Ett första steg mot ett papperslöst klassrum är att plocka bort den i särklass största pappershögen i klassrummet, läroböckerna.
Går det ens att göra? Varför inte. Följande text hittade jag för några år sedan:
Varför inte göra samma sak med alla skolans läroböcker? Ge ut dem i ständig betaversion och tryck den upplaga som behövs för nästa läsår varje sommar. Låt alla lärare,elever, föräldrar och besserwissrar kommentera, förbättra och diskutera. Dra nytta av gymnasieelevernas specialarbete och låt dem bli en del av läroböckerna förhögstadiet. Om många elever har problem att förstå ett kapitel i en lärobok så kan läraren som använder den läroboken förbättra kapitlet. Då kan läroböckerna bli ett levande dokument som ständigt förbättras och hålls aktuellt. Speciellt om man med tiden går ifrån tryckta böcker helt och hållet och kanske bara har tillgång via internet och via utskrivna kapitel på speciellt intressanta delar. Skoldatanätet + Wikipedia + Betatestande etc etc.
Källa: http://www.mashup.se/blogg/betaversioner-av-skolans-laeroboecker (Andreas Krohn)
Förslaget såg lockande ut. I ungefär samtidigt, hösten 2010, blev jag lärare i SO i högstadiet på Ellös skola på Orust. Ett problem där var att skolan enbart skulle existera ett enda år till. sedan skulle den läggas ner till förmån för en nybyggd skola i Henån. Öns huvudort. Det innebar 0:- i läromedelsbudget för mig. Något som inte var så fruktansvärt kul när jag insåg att jag helt saknade böcker i samhällskunskap och geografi.
Oktober 2010 grundade "Grundskoleboken.se" - http://grundskoleboken.se/wiki/Huvudsida . Tanken var att lärare i hela Sverige skulle kunna skriva kapitel till läroböckerna så att man genom ett kollaborativt arbete skulle kunna skriva de grundläggande kapitlen i olika ämnen i grundskolan. Om 100 lärare skrev fem kapitel var skulle man kunna ha ett komplett läromedelsbibliotek online. Dessutom kom jag förbi problemet med den icke-existerande läromedelsbudgeten genom att lägga ut allt material so eleverna behövde i samhällskunskap och geografi på min egen site.
Nu har det gått fem år och det är fortfarande bara jag som skriver artiklar på siten. Jag får bli min egen haverikommission och försöka analysera vad det var som gick fel.
- 1: Lärare har vanligtvis redan skolböcker av papper och behöver inte skolböcker online. Incitamentet att skapa och använda böcker på nätet finns helt enkelt inte. Varför använda något man måste läsa på skärmen när man har något man kan ha i knät när man läser? Många vuxna tycker dessutom, enligt egen erfarenhet, att det är enklare att läsa i en bok än att läsa på en dataskärm. Samtidigt som det omvända råder bland barnen.
- 2: Lärare är obekväma med att skriva saker och lägga ut det till allmän beskådan. Även om man är fruktansvärt kreativ i klassrummet är det otryggt att lämna ut saker som likvärdiga kollegor sätts att granska och bedöma. Ett bra exempel är lektion.se. Det är många, många gånger fler lärare som hämtar materiel därifrån än som faktiskt lägger in materiel.
- 3: Lärare litar inte på Wikipedia, trots att flera tester visat att det förekommer färre fel på engelska Wikipedia än på Nationalencyklopedia Britannica (http://en.wikipedia.org/wiki/Reliability_of_Wikipedia). Inga liknande tester har gjorts på svenska Wikipedia men man kan anta att det är likadant här. Så, om man inte litar på Wikipedia, då är det ändå svårare att lita på en annan site som bygger på samma teknik.
- 4: Man tror att det är professionella människor med stora kunskaper som skrivit läroböckerna. Så är inte fallet. Vem som helst kan skriva vilken lärobok som helst och försöka kränga till skolorna eftersom det är upp till varje enskild lärare att köpa in böckerna. Boken blir ett kvitto på att det som står i den är "sant". Samtidigt som man inte har något sådant kvitto på att det som står på Internet är sant när man har en text som någon okänd människa skrivit framför sig.
Så vad finns det att göra? Jag tror fortfarande på idén med att ha läroböcker online, men jag tror att dessa måste skrivas av förlagen. Det är trots allt inte lärarnas jobb att skriva läroböcker. De vill använda texter någon annan skrivit för att slippa bli ifrågasatta. En text som ett förlag gett ut har en medföljande "trygghetsstämpel" som saknas på Wikipedia. Det finns helt enkelt någon som kan hållas ansvarig om man hittar fel.
Om inte ett förlag går in finns det säkert olika ideella föreningar med profession i de olika ämnena som kan skapa sina egna läroböcker i varje enskilt ämne.
Det är samtidigt därför som jag tror att vällovliga projekt som wikibooks arbete med läroböcker kommer att gå i stå (http://sv.wikibooks.org/wiki/Wikibooks:Projekt/L%C3%A4rob%C3%B6cker).
Din bok på nätet
Men om du nu hamnar i samma knipa som jag gjorde. Inga läroböcker men ett behov av att lägga ut flera lärobokskapitel som eleverna kommer åt från sina datorer, vad kan du göra då?
För det första är läroböckernas texter copyrightskyddade. Det man kan göra för att komma runt den stämpeln är att göra som eleverna. Forska själv och slå ihop informationen från tre eller fler läroböcker. Oftast är det ändå inte så stor skillnad mellan beskrivningarna över varför vi firar påsk, vad vikingarna gjorde eller skillnaden på riksdagen och regeringen i de olika läroböckerna.
Texterna kan sedan distribueras på ett flertal sätt, de enklaste är:
- 1: Spara texten i pdf-formt och skicka den till alla eleverna med e-mail. Detta förutsätter att alla elever har egna e-mailadresser. Fördelen är att filerna ofta kan ses i mobilerna eftersom eleverna brukar kunna läsa e-mail i sina telefoner.
- 2: Har skolan någon form av lärplattform där man kan spara gemensamma filer kan du lägga ut texten där istället. Det finns Fronter, Unikum, Rexnet osv. Det var så jag gjorde när jag arbetade på John Bauer gymnasiet.
- 3: Dropbox, och liknande fildelningssytem, har ofta en mapp som är publik, dvs. som allmänheten kommer åt. Ibland sparar jag textfiler tillfälligt i min privata dropbox-mapp och delar ut länken till eleverna så att även de kan läsa lärobokens kapitel i lugn och ro hemma.